Mitt livs pinsammaste ögonblick: Nr 3 ”Let me entertain you”

”Let me entertain you”

För ca 5 år sedan så hade jag och några av mina polare ett gigg på en 50-årsfest där vi skulle stå för underhållningen efter middagen. Festen hölls i ett anrikt hus ute vid Saltholmen i Göteborg. Det var ett sällskap på ca 40 glada och välbärgade kvinnor och män i åldrarna 25-60 som hade avnjutit en 4-rätters middag. Alla var klädda upp till tänderna och kvinnornas juveler glimmade ikapp med varann. Maten var inmundigad och sällskapet hade fått påfyllning i sina vinglas. De väntade artigt på underhållningen.

Under hela middagen så har vi, underhållningen, suttit i en liten skruff som låg i anslutande till salen där de satt och åt. Det var precis stort nog att 4 av oss kunde sitta ner och en stå upp, alternativt sitta i knät på en av oss andra. Det fanns väldigt lite syre i rummet och efter en timme så börjar vi alla bli väldigt flamsiga. Vi skrattade så vi tjöt åt nått om att värdens fula syster hade blivit instängd i nån koffert i skruffen. När det blir dags för oss att gå ut och köra så är vi sönderskrattade,  syrfattiga och väldigt trötta. Det kändes inte alls som om vi skulle uppträda. Men det var bara att köra!

Vi går självsäkert ut på den lilla scenen med varsinn mick, med tillhörande sladd som slingrar sig mellan våra ben och fäller oss om vi rör oss för hastigt. Vi tar våra ubercoola positioner (en klassisk v-formation med breda ben) med mig längst fram eftersom jag ska börja sjunga. Musiken till Robbie Williams ”Let me Entertain You” dundrar ut ur högtalarna och vi börjar med den supersnajsiga koreografi som jag gjort till introt. Alla ögon är på oss, fyllda med beundran och förväntan. Jag e lugn. Jag e kung. Vi äger.

Jag för micken mot munnen för att börja förtrolla dem med min sång:

-Henne sone minnameer, take it moma mokasiiin, shanti lama kakake NOW SCREAM!

Jag hade glömt texten! Shit my god, vad fan var det för textjagharglömtdenochsnartmåstejagsjungaige..

-Amaloga mutta see, Rengerenge sisagee, Shakie shakie kanapé MY DEAR!

FUCK JÄVLA SKIT JAG HAR GLÖMT TEXTEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Gästerna tittar med fascination och besvikelse på deras vettskrämde entertainer som just bett dom att shakie shakie kanapé. De såg lagom imponerade ut.

Refräng. Räddning. Resten av killarna kommer in och gallskriker i ren förtvivlan för att täcka upp min fatala start:

LET MEEEEEEE-EEEE ENTERTAAAIIN YOUUU!!!! LET MEEEEEEE-EEEEE ENTERTAAAIIN YOUUU!!!!

Som tur var så var det inte jag som sjöng de andra verserna. Resten av gigget gör jag med total känsla av förnedring. Vill bara av scen. Men jag härdar ut. Jag tänker gång på gång: Om jag inte sett så jävla självsäker ut när jag kom ut på scen så hade de inte blivit hälften så besvikna!! Men jag trodde jag var kung. DUM!

Det där gigget ledde inte till några andra jobb. Ingen greve som kom fram och erbjöd oss miljoner för att komma till hans slott och ordbajsa i mikrofon.

Nu för tiden kan jag mina texter. Och jag försöker utstråla en blandning av självsäkerhet och ödmjukhet på scen. Det funkar bättre

Annonser

4 svar

  1. Men om det är nån som kan ordbajsa så är det väl du, ‘amaloga mutta see, rengerenge sisagee..’ är ju ändå kreativt..:P Lycka till imorrn!!!

  2. Åhh nu fick jag rysningar.. Du tog mig tillbaka till ungdomen!

    På kristina från Duvemåla Audition (min första audtion) skulle vi framföra en sång på svenska. Detta var på 1990 talets mitt. Då ALLA tjejer sjöng On my own..
    Så den ville jag göra inför BB gudarna. Men tar den på svenska. Den svenska texten tog jag ifrån skivomslaget (cirkus uppsättningen).
    Står på Go med massa nervösa artister som alla trodde de var Kristina. Nervös som F**N.
    Går in hälsar på BB börjar sjunga. Texten försvinner.. blir helt tyst.
    Tänker och kommer på vad som ligger i väskan.
    Säger:
    Vänta lite har fått en black out.. skall bara hämta texten..

    Det är NU det blir riktigt pinsamt. Hämtar skivomslaget och sjunger.

    Står alltså inför BB precis som man gjort som 11 åring i barndomshemmet fast då med Chess och Florence. Sjunger med ett SKIVOMSLAGT..hur B kan det bli..
    Skakande tar jag mig därifrån och tänker jaja.. nu är det över. Jävla dumt att jag tappa texten och grymt pinsamt att jag sjung ifrån skivomslaget.
    När jag sen kommer ut ur rummet blir det ännu värre.
    Alla hade sett mig, tv var på och kameran i orkesterrummet filmade för fullt.
    Så BB och hela Operan hade sett mig göra totalt bort mig.
    Hur pinsamt är det???
    Vill tillägga att det var ett LP omslag.
    Fick inte jobbet..

    Tack att du delar med dig av dina pinsamma ögonblick.

    Tar mig generad härifrån..
    kram

  3. Du kanske hade kunnat ursäkta dig med att det var den indiska versionen av texten.

  4. Äe fy fan, jag grinar av skratt framför datorn. Grinar, I tell you. Jag kan verkligen se det framför mej.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: