Chauffören från himelen

Ikväll åkte jag buss. Något jag inte gör så ofta då jag föredrar tunnelbana eller taxi. Jag har en fördom om bussar att de alltid åker omvägar och blir sena. Sen kan de fastna i trafik. Frustrerande.

Anyway.

Jag skulle iallafall åka buss. Jag hade tagit med mig mitt lilla häfte med biljetter. När jag skulle hoppa på så såg jag att de var slut. Jag tog fram de fyrtio spännen som det kostar att köpa lösbiljett och räckte fram de till chauffören. Han bara tittade på pengarna och sa ”Hoppa på”. Lite chockad svarade jag ”Är det säkert?”. Han log och nickade åt mig att gå på. Jag tackade och hoppade på.


Vilken trevlig chaufför. Han satte guldkant på min tillvaro. Man blir så glad av oväntade handlingar av godhet. Jag måste göra mer av dom. Ge komplimanger, skänka pengar och hjälpa tanter över gatan. Sådana grejer. Så folk blir glada.

Jag börjar nu.

Kära läsare, ni är de underbaraste, snyggaste, smartaste och finaste läsare en bloggare kan ha. Glöm inte det!

Kärlek!

/Bobby Ghandi

Andra bloggar om: , , , ,

Annonser

10 svar

  1. Tack.

    Och nu vill jag inte på NÅGOT sätt förstöra din känsla – men.
    Är det inte så att de inte får handskas med pengar på bussarna längre?

  2. En får tacke!

  3. Sandra: Va? E det så? Nä, varför skulle de inte få det? låter ju strange… hm.

  4. Risk för rån. Eller nåt.Det har stått MASSOR om det i tidningar, ihop med att folk måste FÖRLPA sina biljetter.
    Vilken sten har du legat under?
    😉

  5. Förköpa ska det ju stå.

  6. Min mamma var snabb att ta åt sig ser jag…

    Då gör jag också det!

    Sen ska jag skicka vidare att vara trevlig. Var det inte så nån gång med nån sån här kramkedja. Man ska skänka vidare kramen man fick.
    Man kan ju starta en komplimangkedja.

    Vad jag svamlar… Haare bra! Och du har ju faktiskt börjat med snälla saker redan! 😀 Åt mig!!
    Kramar!

  7. Jaså. Men han gav mig en min av välvilja så jag kunde inte annat än tro på hans goda intentioner. Även om det var kontantförbudet som tvingade fram det. 🙂
    Jag har legat under en sten som heter Malmö by the way. Har äntligen flyttat tillbaka till storstaden efter en händelselös tid i södra sverige.

    Jag kastar godhet runt mig likt konfetti. Din godhet ska jag fixa i helgen, Matilda! 😉

  8. Tack!

    …och du är den bäste bloggaren i världen!

    =P

  9. Åh.
    Tack… 😉

  10. Jag var med om en sådan grej precis nyss! Var nere i hotellbaren och skulle köpa en kopp kaffe på Scandic hotell, Karlavägen. Muttrade lite surt inne i huvudet med ”sur-tant-röst” när bartendern bad om 25 spänn för den lilla, lilla koppen men jag langade fram mitt kontokort för jag var jävligt sugen på kaffe. ”Vänta ska du få med dig en termos!” säger då plötsligt bartendern och kommer en halv minut senare ut med en hel termos med kaffe som kommer räcka minst till imorgon bitti. Och de 25 kronorna var redan som bortblåsta. Sådant gör mig glad, generösa människor som egentligen inte behöver vara det. Kraaaaaaam på dig och tack för den gångna veckan! /Sopranen som fick stå i syret 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: