Skrivet 23/4-07, kl 09.07
Jag är så arg att jag skakar.
Jag ska åka ut till Hallunda, där jag repar på Riksteatern, och är på väg till bussen i godan ro. Väl där kommer bussen 3 minuter sent och precis innan bussen kommer så upptäcker jag att min remsa är slut och slänger upp en hundring för att köpa en biljett. Chauffören skakar på huvudet och säger att man inte kan köpa biljetter på bussen och pekar på en myntautomat som står i busskuren.
-Men jag har har inga mynt, säger jag.
Han bara lyfter på axlarna och vänder sig till nästa person i kön.
-Jag kommer missa mitt anslutande tåg vid Hornstull, kan jag inte få åka med ändå, jag ska ju ändå köpa en biljett där?, ber jag vänligt.
-Du kommer inte på utan färdbevis!
– Men jag vill ju köpa ett av dig, jag har ju pengar!
– Du kommer inte på utan färdbevis!
– Skämtar du med mig??!
Jag ser hur alla på bussen sympatiserar med mig, tittar förbannat på puckot bakom ratten och rusar av bussen och går raskt ner till pressbyrån för att köpa en ny remsa medan min buss försvinner i fjärran. Nu har jag garanterat missat mitt tåg och är så arg att jag vill gläfsa efter varenda buss jag ser. Jag köper ett rems-helvete och väntar vid kuren tills nästa buss kommer, säger att jag ska till Hallunda. Han lyssnar knappt och stämplar 3 kuponger. Sen hajjar han till och sträcker fram huvudet som en sköldpadda.
– Sa du Hallunda? Oj, det är visst 2 kuponger.
Sen tar han goood tid på sig att fixa min remsa medans jag tänker att det hela hade varit över på 2 sekunder om han bara hade lyssnat på vad jag sa från början.

Nu sitter jag på tåget på väg ut till jobbet och håller hetsigt i mitt anteckningsblock medans jag skriver helt maniskt. Till historian hör att det varit problem VARENDA GÅNG jag ska ta mig ut till den där piss-förorten Hallunda.
Förra veckan stämplade den lilla hoben på Hallunda hållplatsen fel tid på min remsa, så när jag hoppade på min anslutande buss vid Horsntul så blev jag anklagad för att försöka tjuvåka och fick lösa ännu en biljett.
Dagen efter så gick min buss 5 minuter för tidigt, så att jag såg den köra iväg när jag lugnt gick ner mot hållplatsen. Då fick jag ta en taxi för att hinna med mitt tåg, det var lördag och inga andra bussar gick. Då kör taxichauffören fel och kör mot centralen och försöker övertyga mig om att det går snabbare den vägen. När jag påpekar att det går snabbast med bron mellan Fridhemsplan och Hornstull så skakar han bara på huvudet för att 3 minuter senare (när vi är vid slussen) få en uppenbarelse och utbrister:
– Aaaahhhh! Nu förstår jag. Du menar brooon. Jaja, den går ju snabbare. Just det, du har rätt. Jag stänger av taxameternq, du kan vara lugn.
Jag försöker djupandas för att inte få en hjärtattack av stress och tänker att jag skiter väl i pengarna, jag tog ju en taxi för att jag hade bråttom, inte för att jag ville åka runt halva stan och ägna mig åt sightseeing!
Ni förstår. SL orsakar mig smärta. Och lägg sen till att de är oförskämt dyra och att de ändrar biljettpriser och biljettsystem som Nanne byter löshår.
Nä, fy fan! Vad hände med att vara serviceminded? Usch!
/Bobby
Andra bloggar om: SL, Kollektivtrafik, Stockholm, Service, Ilska, Irritation, Hat, Tåg, Bussar, Hallunda, Fridhemsplan, Hornstull