Folk erkänner

Jag är en sån där person som folk vill berätta för vad de tyckte om mig första gången de träffade mig. Oftast så har deras åsikt ändrats ganska radikalt och det driver dem till ärlighet. Den allmäna åsikten hos de personerna (inte alla alltså, hehe) e att jag var lite jobbig. Lite too much och vild. Men NUUU älskar de mig! Man måste bara vänja sig. Men första tiden, puhh vad jobbig jag var blablabla!

Varför är det så? Vad får människor att tro att jag vill veta att det tyckte illa om mig i början? Ska det få mig att uppskatta komplimangen om att de älskar mig NU, ännu mer? Vill de lära mig något?

Till frågan hör väl att 90 % av dessa människor lärde känna mig när jag var i tonåren. Och uppenbarligen förvånar det dem att jag har utvecklats som människa genom åren och nuförtiden är mycket lugnare och bra mycket behagligare.

Grejen är den att jag är enormt självmedveten. Om det är något jag e bra på så är det självgranskning och att veta hur jag ter mig gentemot andra människor. Jag vet att jag var jobbig när jag var yngre, bitchig, störig, högljud och totalt ego. Anledningen till att jag inte är det nu är produkten av hårt arbete, ett medvetet val om vilken sorts människa jag vill vara. Och sen har jag jobbat på det! Kanske är det det som får folk att vilja berätta för mig om vad de tyckte om mig innan, de är så förvånade av förändringen.

Iallafall så förvirrar det mig.

Jag blir ju inte glad av att höra att människor tyckt att jag var jobbig förr, men jag blir glad över att folk gillar mig nu.

Kanske kan jag bara få skörda frukterna av min personliga utveckling utan att höra om allt negativt de tyckt? Det grummlar lixom min självuppfattning och gör det svårt att klappa mig på axeln för det jag åstadkommit.

Hm…

(Iallafall, vi snackar inte om massor av människor som säger detta, men jag anar ett mönster och det har fått mig att grubbla)

/Bobby

Andra bloggar om: , , , , , ,

Annonser

Ett svar

  1. Va???? Gillar inte folk dig ifrån början. Hmm säger mer om dem en dig.
    Vissa personer skräms av glada engagerade personer.
    Jag gillade dig ifrån första stund.
    Du vet hur vi träffades och det är inte många som jag träffar på det sättet vars namn, ansikte och personlighet så stark behålls i minnet. Min spontana första tanke om dig var att där är en kille som vågar, vill kunna och lära sig allt.
    Han måste jag få arbeta med någongång.
    Och till min glädje blev det ju så på sättåvis;-)

    Och inte blev det omvänt för mig att jag först gillar dig och sen tänker vilken j**la idiot.
    Nääää du blir bara bättre och bättre.
    Sen du är väldans aktiv och lite av en duracel kanin. Men världen behöver ju sånna med;-)

    Bobby & Pam= sant

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: